Kartor
Utforska kartor över Örebros historia.
Här visar vi utvalda historiska och kartor som speglar stadens utveckling. Den första kartan är från 1652 och ritad av Johan Toring och den modernaste är från 1928. På en dator och mobil så är det enklast att förstora med använda tummen och pekfingret om datorn har en styrplatta. Om datorn inte har en styrplatta rekommenderar vi Photoshoptillägget i din webbläsare, här finns den för webbläsaren Chrome Tillägget gör det enkelt att zooma i bilderna.
Skriften Intressanta broar, torg och byggnader i Örebro och skyltningsprogrammet gjordes av Sällskapet Gamla Örebro tillsammans med Örebro kommun och Örebro hembygdsförening. Tyvärr har inte programmet fortsatt och alla skyltar finns tyvärr inte på plats, vilket vi beklagar.
Geometrisk avritning av Örebro stad 1652.
Den äldsta bevarade kartan över Örebro från 1652 av Johan Toring, visar en långsträckt stad med gatusträckningar i nord-sydlig riktning, av vilka Klostergatan och
Gamla gatan utgör rester idag. Vid utgrävningar av kvarteret Bromsgården påträffades
rester av den Östra gatan eller Gamla gatan som den senare kom att kallas. De förnämsta byggnaderna förlades längs stadens huvudgator, i anslutning till öppna platser och parker. I kvarterens inre delar och mot sido- och bakgator var bebyggelsen enklare.
Lantmäteristyrelsens arkiv akt: S73-1:1.
Efter Thoring 1652 av Bertil W och Alfred L. Förklarar kartan ovan.
Drottning Kristinas plan 1654, förmodligen upprättad av Örnehufvud
Christinas karta 1673: T.h. Förslag till reglering av staden 1673.
Lantmäterimyndigheternas arkiv
akt: 1880k-D5
Planen kom dock aldrig att realiseras. 1645 upprättades ännu ett förslag till ny stadsplan. Enligt denna skulle staden få en mer kvadratisk form, vilket förvisso inte var lämpligt på grund av de befintliga markförhållandena vid sidan om åsen. Inte heller denna stadsplan blev därför genomförd. De enda genomförda åtgärderna blev att Storgatan rätades och Stortorget, samt ett par gränder utgående från Stortorget åt väster och öster, i viss mån kom att regleras. Under det kommande århundradet reglerades ytterligare några av gränderna och sidogatorna, om än i mindre utsträckning.
En ”Christinakarta” till från 1673.
Charta Öfver Örebro Stad Anno 1690, sannolikt identisk med generalkvartermästare Olof Örenehufvuds befästningsprojekt år 1639. Ansatser att anordna Örebro enligt en rutnätsplan fanns redan under 1600-talet. Den stora befästningsplanen för Örebro, vilken dateras till 1639, var regelbunden med fjorton sidor, samt ett stort utvidgningsområde. Den gamla staden lämnades emellertid orörd.
En tullkarta från 1700-talet:
Historisk karta över Örebro, år 1782.
Själva kartan är ritad av Erik Nyberg och visar staden, dess tomtindelningar och byggnader vid denna tid. Örebro slott finns självklart nedtecknad i kartan.
För människorna i den agrara köpstaden var tillgången på åker- och ängsmark runt om
staden en viktig del i livsmedelsförsörjningen. Till höger i bild syns även
apotekarträdgården.
Bildkälla: Lantmäteriets historiska arkiv, Akt S73-1:8
Örebrokarta 1790-talet
Brandförsäkringskarta över Örebro från år 1823. Rosamarkerade byggnader är stenhus.
Vid en jämförelse med kartan från år 1652 ovan kan konstateras att bl.a.
Drottninggatan/Storgatan är rätad och att dåvarande Storagatan och Kyrkogårdsgatan delar sig i två större gator på Söder.
Karta över Örebro, 1857.
Denna historiska karta ingår i Ljunggrens atlas. Erik Gustaf Ljunggren, föreståndare för Rikets Ekonomiska Karteverk, fick under tidigt 1850-tal i uppgift att ta fram kartor över samtliga svenska städer. Dessa kartor skulle utgöra en del i underlaget för städernas beskattning. Den första kartan producerades 1853 och den sista 1861.
Bildkälla: Lantmäteriets historiska kartarkiv.
Historisk karta över Örebro, 1863. Ritad strax efter den stora stadsbranden 1854. Gatorna passades på att göra raka, se Drottning Christinas karta från 1673 övan.
Kartograf Edvard Cohrs (1858-1934). Skannad av LA2 (Lars Aronsson)
Kartor