Sällskapet Gamla Örebro

Fenixhuset

Kvarteret N:o 1 FENIX har fått sitt namn efter den förödande stadsbranden natten mellan den 22 och 23 mars 1854 som började här strax intill i en färgaregård vid Svartåns kaj. Den välbevarade byggnaden mot Drottninggatan uppfördes sju år före branden av rådmannen m m J P Ekström och hans hustru Sophie f Behmer, som här drev restaurangrörelsen "Ekströmska källaren", sedermera Restaurant Fenix. I tillbyggnaden längst torget har både tillverkats och sålts spritdrycker och här låg länge stadens enda systembolagsbutik. I bottenvåningen har funnits bank i vacker klassicistisk stil. Fyra stadsarkitekter har genom åren satt sin prägel på kvarteret: P Lundmark 1847, F Wijnbladh 1855, M Dahlander 1899, G Arn 1927. Senaste ombyggnaden 1990–92. 

Idag finns Kommuninvest i huset.

Elegrigården

Uppförd i senempirstil inköptes 1843 av fabrikör Daniel Julius Elgérus. Här bedrevs färgeriverksamhet som ägde bestånd till mitten av 1900-talet i den vid Södra Strandgatan belägna fastigheten byggd på 1700-talet, numera inrymmande glasmästeri. Tomten gränsade till Svartån innan Södra Strandgatan drogs fram vid sekelskiftet 1900. Författaren Hjalmar Bergman vistades ofta på Elgérigården för att makarna Elgérus var hans morföräldrar och i hans verk återfinnes både miljön och personer från hans morföräldrahem.

Elgérigården har åsatts högsta bevarandevärde i den kulturhistoriska genomgång som gjordes på 1970-talet.

Trefaldighetskyrkan

Uppfördes 1908 efter ritningar av arkitekt Vilhelm Renhult. Byggnaden är både i exteriör och interiör ett storslaget exempel på metodistkyrkoarkitektur. Jugendstilen är framträdande med påverkan av engelsk gotik. Örebro Metodistförsamling var byggherre. Den stora samlingssalen var förr ofta anlitad för större konsertevenemang när staden saknade konserthus. Här framträdde brödratrion Jussi, Gösta och Olle Björling första gången offentligt.

Från och med hösten 2016 hyr Örebro kommuns Kulturskola bottenvåningen i kyrkan, bland annat för konsertproduktioner.

Gas- och elverket

Uppfördes som byggnad av Vattenlednings- och belysnings­styrelsen 1896, med tillbyggnad 1910. Arkitekt var Magnus Dahlander. Tegelarkitekturen går i nederländsk renässansstil. För örebroarna var huset känt under decennier som gas- och elverket. Musikhögskolan flyttade in i huset efter en genomgripande restaurering.

Nu ligger Musikhögskolan vid Örebro universitet.

Örebro Enskilda bank - Drottninggatan 12

Örebro Enskilda bank uppförde detta bankpalats i Ekebergsmarmor 1909 efter ritningar av arkitekt Gustaf Wickman. Bankens namn finns i relief högst upp på fasaden vars utsmyckning i övrigt är präglad av barockstilen. Wickman var en av sin tids ledande arkitekter i landet. Bankhallen är välbevarad i ursprungligt skick. Örebro Enskilda bank grundades 1837 som Örebro Privatbank. Namnet Örebro Enskilda bank användes 1847–1918. Under senare delen av 1800-talet använde banken egna sedlar med motiv av Örebro slott och Engelbrekt.

Drottninggatan 11 / Stortorget 2 

Uppfördes 1877 efter ritningar av arkitekt Carl Lundmark. Byggherrar var Hollingworth & Hagendahl. Huset ligger på gamla Bromsiska gårdens tomt, uppkallad efter kommerserådet C G Broms vars handelshus räknades till ett av landets mest betydande Från 1700-talet till 1800-talet. Det nya huset kallades Engelbrektspalatset genom närheten till Engelbrektsstatyn på Stortorget. Hjalmar Bergman använde huset som förebild för Farmors hus i "Farmor och vår herre". Örebroarna kallar det sedan generationer "Lindhska huset" efter Lindhska bokhandeln (grundad 1862), som funnits i huset sedan 1912.

Köpmangatan 10 / Stortorget 4

Uppfördes 1855 efter den stora stadsbranden 1854. Arkitekt Fridolf Wijnbladh, byggherre Örebro läns Serskilda Hypoteks­förening. Fasaden bar renässansstilens prägel. Huset hyste förr också Örebro Enskilda bank, Örebro Folkbank, läderhandel, Nikolai pastorsexpedition, poliskammaren med flera hyresgäster genom decennierna.

Köpmangatan 7 / Stortorget 6

Uppfördes 1861 efter den stora stadsbranden som drabbade södra staden 1854. Huset ritades av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh. Byggherre var handlare E J Ekblad. Genom alla decennier har här varit ett köpmanshus, som bl.a. hyst vinaffär (1872–1900), diversehandel (1875-1904) och sedermera även manufakturaffär. Under åren 1883–1913 fanns även Örebro Kemisk-Tekniska fabrik i husets källarvåning. Fasaden bär klassicistisk stil.

Köpmangatan 5 / Stortorget 5 

Uppfördes 1856 efter ritningar av arkitekt Fridolf Wijnbladh, stadsarkitekt i Örebro 1854–1872. Huset moderniserades 1975. Här fanns tidigare affärslokal med lager för Otterdahls järnhandel, en av stadens största i branschen. Köpmangatan hette förr Gamla gatan och var Örebros äldsta och en gång i tiden enda gata.

Riksbanken – Engelbrektsgatan 4

Uppfördes av Sveriges Riksbank 1899 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Fasaden är präglad av barockstil med rika utsmyckningar. Riksbankens Örebrokontor flyttades 1988 till en nybyggnad vid Fabriksgatan. Fastigheten är numera ny­restaurerad.

Örebro teater – Storgatan 1 

Byggnaden uppfördes 1851–1852 efter ritningar av bröderna Fridolf och Hjalmar Wijnbladh. Teatern invigdes i januari 1853 med pjäsen "Örebro Fåfänga". Teaterhuset har drabbats av två svåra eldsvådor; i februari 1877 och i september 1882. Teaterbolaget hade svårigheter att driva verk­samheten ekonomiskt. Teaterhuset köptes 1875 av Nerikes Allehandas ägare Arvid Gumaelius, tillika telegrafkommissarie, som hit flyttade både tidning och telegrafstation. I november 1934 lämnade tidningen teaterhuset och flyttade över Klostergatan till Sparbankshuset. I april 1936 stängdes teatern. Ägaren, direktör Johan Behrn, hade planer på rivning och ett hotellbygge. Andra världskriget kom emellan med byggstopp. Örebro stad köpte teatern som byggnadsminnesförklarades 1969. Efter restaurering återinvigdes teatern 1976.

Ridhuset – Slottsgatan 3

Uppfördes 1861 av Kunglig majestät-Kronan. Byggnaden har en medeltidsinspirerad fasad. Under senare delen av 1800-talet och fram till 1904 var ridhuset en betydande del av Livregementets husarers, även kallade Närkes husarer, verksamhet i Örebro. Husarstallet låg i nuvarande Centralparken. Kanslihuset fortfarande kvar i hörnet Slottsgatan – Olaigatan. Ridhuset tjänade också den beridna polisstyrkan i Örebro och privata ryttare.

Karolinska läroverket (Karolinska gymnasiet) – Olaigatan 25 

Invigdes i september 1832. Skolans historik räknas tillbaka till medeltidens Örebro skola som var belägen intill Nikolaikyrkan. Hösten 1810 flyttades skolans verksamhet till hörnhuset Storgatan – Olaigatan (där Centralpalatset är beläget idag). Grundstenen till Karolinska skolan lades 1829. Skolans namn kommer av kung Carl XIII, som gav nådigt bifall till skolbygget. Tomten förlängdes 1862 till Fredsgatan då skolhuset "Sibirien" uppfördes. Gamla skolhuset genomgick en större ombyggnad vid sekelskiftet 1900 som arkitekt Magnus Dahlander svarade för.

Högströmska gården – Olaigatan 30

Uppfördes på 1840-talet och bar sitt namn efter landskamreren J O Högström, som ägde huset under 1860- och 1870-talen. Huset såldes till Örebro stad 1964. Örebro Studentkår hade här högkvarter till 1976. Då beslutades i kommunfullmäktige om restaurering av byggnaden. I hörnet mot Alnängsgatan fanns förr ett mycket högt och gammalt träd som kallades Högströmska poppeln. Trädet som mätte närmare sex meter i omkrets fälldes 1969.

Centralpalatset – Storgatan 4–6 / Olaigatan 17–19

Centralpalatset byggdes 1912 och fullbordade den förnyelse av kvarteren utmed Storgatans östra sida som påbörjades efter sekelskiftet. Fastigheten har från början hyst det samlade klassiska begreppet "bröd och skådespel". Biografen Roxy invigdes med namnet Röda Kvarn 1913, nu stadens äldsta. Redan i den gamla träbyggnaden som revs for att ge plats för Centralpalatset, fanns stadens första biograf, Sirius, flyttad hit 1905 från Drottninggatan. Konditori har också drivits av olika ägare i fastigheten. Byggherre Adolf Lindgrens stiftelse.

Storgatan 8, 10 och 12

Uppförda åren 1910–1911 med Vilhelm Renhult som arkitekt. Det var under den tiden då Storgatan med stilfulla stenhus i kvalificerad jugendstil förvandlades från en landsortsgata till en storstadsgata byggnadstekniskt sett. De gamla trähusen som kantade Storgatan revs och fick ge plats för den storstilade byggnadsepok som avbröts av första världskriget.

Storgatan 14-16

Uppförd 1906 med Erik Lallerstedt som arkitekt. Fastigheten var en av de första som uppfördes i kvarteret Skolgården när Storgatans bebyggelse moderniserades i seklets början. Huset är ett kvalificerat exempel på jugendstilen som var allmänt förhärskande i Örebro kring sekelskiftet. En stil som inbjöd till dekorativa inslag och utsmyckningar av fasaden.

Storgatan 20

Uppförd 1912 med Vilhelm Renhult som arkitekt. Byggherre Per Erikssons Byggnads AB. Här inrymdes Örebro-Kurirens redaktion och tryckeri från 10-talet till 20-talet. Kvarteret heter Bageriet och har hyst bagare sedan 1800-talet. Konditoriet, som låg i denna fastighet, tillhör raden av klassiska i Örebro. Huset i jugendstil anknyter också till gamla konditortraditioner.

Storgatan 22

Uppförd 1903 som ett av de första husen i den vid sekelskiftet påbörjade byggnadsförnyelsen av Storgatan. En byggnadsepok som pågick fram till första världskrigets utbrott 1914. Den gamla trähusbebyggelsen i två våningar ersattes med stenhus av betydligt större format. I denna fastighet inrymdes Hotell Engelbrekt på 30-talet.

Järnvägsgatan 14 / Storgatan 26

Ett av arkitekt Vilhelm Renhults omkring hundra byggnadsverk i Örebro. Denna fastighet uppfördes 1914 som en final på det tidiga 1900-talets storstadsmässiga upprustning av Storgatan. Här låg tidigare "Gula knuten", bagerigården där bagarmästare Anders Petter Kjellgrens APK-bageri startade verksamheten 1843. Denna träbyggnad revs 1912 för att ge plats för detta stenhus i jugendpräglad stil.

Järnvägsgatan 12 / Storgatan 23

Uppfördes 1894 och inledde därmed moderniseringen av Stor­gatans bebyggelse som sköt fart vid sekelskiftet 1900. Arkitekter var Fritz Ullrich & Eduard Hallquisth som även ritade Spar­bankshuset (Nerikes Allehanda). Hörnfastigheten vid Järnvägs­gatan utgjorde ett anslående intryck bland Storgatans övriga tvåvå­ningshus av trä när besökare närmade sig staden från norr. I huset som hyst Länsstyrelsen under många år hade KFUM förr sitt högkvarter.

Örebro skofabrik Järnvägsgatan 6 / Klostergatan 35

Örebro Skofabrik grundades på 1890-talet. Företaget byggde fabriken 1907 som en av de första i industriområdet på norr och den första bland stadens sedermera hundratals små och stora skofabriker. Fabriksbyggnaden har en mycket genomarbetad arkitektonisk utformning i tegel, puts och kalksten. Skotillverkningen upphörde i fabriken 1968. Arkitekt K Nissen.

Örebro Sparbank (Hotell Borgen) - Norra Strandgatan 5

Nerikes Allehanda flyttade in i byggnaden1934 då även en tillbyggnad gjordes mot väster. Huset uppfördes 1891 av Örebro Sparbank. På tomten låg tidigare träbyggnader tillhörande Wallgrenska garveriet. Författaren Hjalmar Bergmans far Claes Bergman var kamrer i sparbanken. Familjen bodde i huset från 1892. Huset ritades av arkitekterna Fritz Ullrich &, Eduard Hallquisth i medeltida romantisk stil.

Post- och Telegrafhuset - Vasagatan 10

Post- och telehuset uppfördes 1913–1914. Arkitekt var Magnus Dahlander, Örebros stadsarkitekt. Byggherre Kungliga Post- och Telegrafstyrelsen. Byggnaden är den enda i sitt slag i Örebro som representerar den renodlade nationalromantiska tegelarkitekturen. Kvarteret heter Borgaren och här låg tidigare Johan Lindhs boktryckeri från 1700-talet och Cajsa Wargs födelsehus, som flyttades 1910 till kulturreservatet Wadköping. Boktryckargården inrymde från 1854 stadens första telegrafstation. Huvudpostkontoret flyttade 1987 till eget hus vid Storgatan.

Köpmangatan 17

Uppförd 1883 och ingår i den rad av 1800-talsbyggnader som erinrar om den tidstypiska arkitekturen kring sekelskiftet. Arkitekt var G Sjöberg. Byggherre var bokhandlaren J Svensson som också kan prisas för den fantasifulla fasadarkitektur i puts som fastigheten ståtar med. Dåtidens byggherrar i staden tävlade om att ge sina hus ståtliga och påkostade exteriörer.

Örebro första baptistförsamling – Köpmangatan 19

Betelkyrkan uppförd av Baptistförsamlingen 1876, som redan 1858 invigde söders första trälkapell vid Köpmangatan. Kyrkan som byggdes vid Pumpkälltorget (nu Våghustorget) ritades av arkitekt G Sjöberg i nyromansk stil. Denna kyrkobyggnad ingår i stadens bevarandeprogram.

Örebro Tekniska Elementarskola – (Rudbecksskolan) – Kungsgatan 31

Rudbecksskolan har sina rötter i 1800-talets Örebro som Tekniska skolan. Eleverna har alltid kallats teknister. Hela kvarteret Teknisten upptas av skolans byggnader. 1897 påbörjades byggandet av den äldsta delen mot Kungsgatan, som i seklets början invigdes av Oscar II. Lektor Adolf Kjellströms inflytande märks i denna medeltidsinspirerade byggnads fasad vars ritningar bearbetades av Magnus Dahlander, sedermera stadsarkitekt i Örebro.

Rudbecksgatan 29

Uppförd 1913 med Vilhelm Renhult som arkitekt. Huset kallades för "Södra palatset" och ingår i den sammanbundna bebyggelsen från tidigt 1900-tal i kvartersnamnet som ingår i stadens bevarandeprogram. Fastigheten är ett av de exempel på byggnader i tidstypisk jugendstil som uppfördes i centrala Örebro runt sekelskiftet.

Rudbecksgatan 31

Uppförd 1915 med Vilhelm Renhult som arkitekt och har en utsmyckad fasad i tidstypisk jugendstil från tidigt 1900-tal. Fastigheten ingår i stadens bevarandeprogram. Arkitekt Renhult präglade Örebro stad under 1900-talets första årtionden med ett flertal hus i varierad jugendstil och 20-tals klassicism.

Hamnmagasinet – (Slussen) – Hamnplan 1

Byggnadsverk från 1888 då Örebro kanal invigdes och Hjälmarsänkningen, som påbörjades 1878 var avslutad. Tidigare låg Örebro hamn vid Skebäck, nedanför slussverket. Den kallades efter 1888 Östra hamnen medan den nya kallades Södra hamnen - i dagligt tal Hamnplan. Norra hamnen låg norr om Stora Holmen vid nuvarande Regionsjukhusets strand. Västra kajen vid Vasastrand användes av båtar trafikerande Svartån uppströms. Slussvaktarbostaden användes tidigare som sommarställe av bland annat framgångsrika köpmän i Örebro. Hamnmagasinet hyste förr Örebro Rederi AB:s kontor mot kajsidan. Örebro läns Tekniska museum öppnades i byggnaden 1974. Ytterligare ett hamnmagasin, nu rivet, låg i Slottsparken, väster om Hamnbron.

Kanslibron

Byggdes 1765–66, bekostad med 26 650 daler silvermynt insam­lade av länets allmoge. En äldre träbro, kallad Sågkvarnsbron, fanns då från Slottsparken till nuvarande Skolgatan. Kanslibron restaurerades 1909–10 inför Örebroutställningen 1911 som ägde rum vid Karolinska skolan. Redan 1582 anlades en bro över Svartån från slottsholmarna på uppdrag av hertig Karl. Den bron tog vårfloden 1751.

Kvarnbron

Från Kvarntorget till Slottsholmen fanns en träbro som 1788 ersattes av nuvarande stenbron. Örebro kvarn härstammar från medeltiden och tillhörde Örebro slott. Sedermera i privat ägo. 1911 flyttades kvarnens verksamhet till en nybyggd kvarn vid Slottsgatan. Den gamla kvarnbyggnaden revs 1926. Nedanför kvarnfallet finns kvarnstenarna kvar som inramning till Kvarndammen. I kvarnverkstaden uppfann Jonas Wenström 1882 dynamomaskinen som blev grunden till ASEA.

Storbron

Örevadets första Örebron, som gav namn åt staden, byggdes någon gång under medeltiden. Den första stenbron mellan stadens södra och norra stränder byggdes 1791. I september 1881 stängdes Storbron för trafik, efter katastroflarm. Den nya Storbron invigdes 1884. Under byggtiden fanns en gångbro mellan Elgerigården och Klostergatan. Över Storbron ledde förr den gamla Eriksgatan och den moderna genomfartstrafiken till Västerledens tillkomst 1973. Örebros första trafiksljus invigdes 1939 vid Storbrons södra fäste.

Vasabron

Den första "Vasabron" var en gångbro kallad Wulfcronas bro, uppförd 1882 som förbindelseled till Vasastrand där ingenjör J D Wulfcrona drev en mekanisk verkstad. Två öre var priset per person att använda bron som revs 1885 för ett nytt brobygge. Bron ersattes redan 1904 av den "Vasabron" som skulle stå sig till 1926, då den nuvarande, stilfulla bron av betong med granit i kanter och balustrader, ritad av stadsarkitekt Georg Arn, invigdes.

Järntorget

Anlades 1760 som ett trekantigt torg. Från 1901 erhöll torget den nuvarande fyrkantiga formen. Samtidigt började en nybebyggelse av stenhus ersätta den gamla trähusbebyggelsen runt torget. I början av 1900-talet fanns en park på torgets västra del, intill Klostergatan. Parken togs bort när bilparkeringen krävde större utrymme. Järntorget har haft olika namn genom tiderna: Nya Torget, Norra Torget, Laketorget, Salttorget, Hökaretorget, Silltorget, Riddartorget och Hötorget. Kungsstugan från 1500-talet stod på torget fram till 1899, då den flyttades till Lars Bohms udde. Från 1965 ingår Kungsstugan i Wadköping.

Stortorget

Kallades förr Stora Torget och intill 1854 nådde den ned till Köpmangatan. I samband med återuppbyggnaden efter stadsbranden 1854 förlängdes torget till Kungsgatan. Nästa utsträckning skedde 1880 ned till Oskarsparken. Avsikten var att torget också skulle fungera som brandgata mellan kvarteren på båda sidor. En del av torgets övre del ingick förr i Nikolaikyrkans gamla kyrkogård. Huvudgatan genom staden, "Örebro gata", höll Köpmangatans sträckning. Utmed torgets norra sida, mellan Köpmangatan och Kungsgatan, ledde före 1854 Apoteksgränd. Torgets nedre del ingick i apotekare von Akens apoteksträdgård, här han odlade medicinalväxter. Kastanjeträdet från 1700-talet i Oskarsparken är ett minne från den tiden. Torgets längd 362 m gör Stortorget till ett av landets längsta torg. Engelbrektsstatyn, utförd av skulptören Carl-Gustaf Qvarnström, tillkom efter en riksomfattande penninginsamling. Statyn invigdes av kung Karl XV den 14 oktober 1865.

Våghustorget

Kallades förr Yxhammarstorget. Senare namn var Pumpkälltorget efter stadspumpen där stadens invånare hämtade sitt dagliga vatten, före vattenledningarnas tidevarv. Det gamla pumphuset av trä ersattes med en stenbyggnad 1872, ritad av lektor Adolf Kjellström. Våghuset som uppfördes på torget 1855 hyste den offentliga stadsvågen. Byggnaden blev också förråd för stadens borgarbrandkårs brandredskap. Våghuset inrymde under 1900-talets första hälft taxistation, kiosk och toalett innan byggnaden revs i samband med södersaneringen på 1950-talet.

Näbbtorget

Kallades förr Södra Näbben. Nuvarande namn fastställdes 1976. Här möttes Kyrkogårdsgatan, gamla "Örebro gata" och Drottninggatan. Kyrkogårdsgatan döptes om till Näbbtorgsgatan i samband med den stora södersaneringen, som genomfördes från 1950-talet till 1960-talet. Det gamla "Näbbhuset", ett tvåvåningshus i trä, revs 1908 och ersattes med nuvarande stenhus i fem våningar, ritat av arkitekterna Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth. Huset uppfördes 1909–1910.

Drottninggatan 36

Uppfördes 1896 efter ritningar av arkitekterna Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth. Fasad i rött tegel med dekor av hörnkedjor, fönsteromfattningar och lister i gul slätputs, samt balkonger utförda i dekorativt smide. I gatuplanet låg på 1900-talets början Terassenrestaurangen, biografen Cosmorama och danssalongen Theo. På den gamla kvarterstomtens hörn mot Rudbecksgatan låg på 1600-talet ett hus som ägdes av familjen Rudbeckius, med de sedermera så berömda sönerna Johannes, biskop i Västerås och Jacob, rektor för Örebro skola.

Drottninggatan 18

Örebro Sparbank grundades 1826 på initiativ av kommerserådet Carl Gustaf Broms. Bankens första adress var rådstuvssalen i gamla rådhuset vid Stortorget, från 1863 i nya Rådhuset. 1892 flyttade banken in i eget nybyggt hus vid Norra Strandgatan. Sparbankshuset överläts 1934 till Nerikes Allehanda. Samma år flyttade banken in i denna byggnad ritad av arkitekten, professor Ivan Tengbom.

Drottninggatan 3

Uppfördes av apotekare Johan Walerius Ulmgren 1855, året efter den stora stadsbranden. Stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh ritade huset. Från 1856 fram till 1939 inrymdes här i gatuplanet stadens äldsta apotek, Hjorten, grundat 1699 med Karl XIl:s utfärdade tillstånd. Konstnären Axel Borg, vars fader var apotekare här från 1861, bodde som ung i huset. 1916 flyttade AB Stockholms Handelsbank, sedermera Svenska Handelsbanken, in i detta hus.

Stora hotellet - Drottninggatan 1

Idag stadens äldsta hotell, började uppföras efter den stora stadsbranden 1854. Byggnaden kunde delvis tas i anspråk 1858. Den stora invigningen hölls i januari 1860. Namnet var tidigare Örebro hotell. Stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh, som ritade huset, lät fasaden få italiensk renässansstil med rik ornamentik i puts, rundbågiga fönster och pilastrar upp över takfoten. Vid ombyggnaden på 1950-talet höjdes mittdelen och fasadernas ursprungliga utseende förenklades kraftigt, bland annat avlägsnades all utsmyckning. Vid renovering under mitten av 1990-talet har fönsterutformningen återskapats i byggnadens ursprungliga karaktär. Under 1800-talet var Örebro hotell stadens societetshus med kunglig status.

Norra Strandgatan 1 och 3

Uppfördes 1905 och är ett av Örebros förnämsta exempel på jugendstil. Huset har kallats för "flaggskeppet" i byggmästare Per Erikssons imperium. Fasaden i slätputs gavs rikt utformad dekor i relief, enligt tidens sed i seklets början. Husets burspråk är krönta av svängda huvar. Arkitekt Lars Kellman utrustade byggnadens balkonger med dekorativa järnräcken i tidstypisk sekelskiftesstil. Norra Strandgatan 1 belönades 1982 med Örebro stads ombyggnadspris.

Olaigatan 13

Ritades av Vilhelm Renhult 1910 som här inredde sitt arkitektkontor. Fasaderna bar jugendstilens karaktärsdrag; högt brutet takfall, slätputsade fasader med utskjutande burspråk och mjukt rundade hörn, balkonger med dekorativt smide och fasaddekorationer av stiliserade växter i relief.

Storgatan 25B

Uppfördes omkring 1890 som bostadshus i kvarteret Lantmäteriet, hörnet Järnvägsgatan - Storgatan. Där låg under medeltiden Vårfruklostret, som tillhörde Karmelitorden. Klostret revs efter reformationen på 1500-talet. Här låg senare 24 gårdar, som förstördes vid en brand 1843. Staden sålde området 1852 till Köping-Hult järnvägs AB för uppförande av stationshus och verkstäder. Det första passagerartåget avgick i mars 1856 från Örebro till Nora. Tack vare fastighetsägaren Stig Abramssons intresse för kulturmiljöer flyttades detta hus 1992 på räls över kvarteret och vidare över Östra Nobelgatan till nuvarande adress. Putsarbetena är renoverade i ursprungligt skick. Det gamla taket ersattes med nytt koppartak och de ursprungliga takspirorna återuppsattes.

Gamla hospitalet - Storgatan 33

Uppfördes 1782 och har kallats stadens första lasarett. Det ersatte det gamla hospitalshuset från 1738. Till nybygget användes bl a rivningsmaterial från den 1661 invigda hospitalskyrkan S:t Andreae. Huset hade två våningsplan och vindsvåning med totalt 19 rum. Här förvarades både fattighjon och sinnessjuka. Örebro lasarett, som inrättats 1778, disponerade två rum med sammanlagt fyra sängar. En kyrksal fanns på andra våningen. Betjäningen

bodde i ett rum i bottenvåningen. Här öppnades 1990 Landstings museet.

Folkets hus - Järvägsgatan 8

Uppfördes 1928 efter ritningar av arkitekt Joel Lundequist. Byggnaden är ett gott exempel i Örebro på 20-talsklassicismen. Huset fungerade som stadens teater från 30-talet till 60-talet och var tidvis också biograf. Kvarterets namn Klostret kommer av det i grannskapet på 1450-talet grundade Vårfruklostret tillhörande Karmelitorden. Det hävdas att klostret användes som byggmaterial, när Örebro slott restaurerades under Hertig Karls tid i slutet av 1500-talet.

Örebro centralstation - Östra bangatan

Stationshuset "Örebro station" uppfördes i samband med tillkomsten av Västra Stambanan och invigdes 1862. Byggnaden ritades av Adolf W Edelswärd, Statens Järnvägars första arkitekt. Greve Adolf Eugen von Rosen, kallad "järnvägens fader" är hedrad med en byst i parken vid stationshusets norra gavel. Bysten är skulpterad av Ingel Fallstedt och restes 1898 i dåvarande parken framför stationshusets entré. Bandelen Örebro-Nora invigdes den 5 mars 1856 som landets första järnväg för passagerartrafik tack vare von Rosens framsynta arbete.

Oscaria - Sördra allén 2-4

Oscarias fabriksbyggnad är skohuset som blev skolhus. Fabrikör Ernst Åqvist började som grosshandlare i skodon och läder 1898 i Stockholm. Startade 1907 skofabriken Oscaria i Sundbyberg. Efter ritningar av örebroarkitekten Vilhelm Renhult byggdes fabriken i Örebro 1913 dit skoproduktionen flyttades 1914. En större tillbyggnad genomfördes 1938. Oscariakoncernen blev en av Sveriges största i skobranschen med flera fabriker och 200 butiker över hela landet. Det internationella skoföretaget Bata övertog Oscariakoncernen 1968. Skofabrikationen upphörde 1971. Örebro stad köpte fabriksbyggnaden och förändrade den till industrihotell, och senare även till skolhus. Ett led i Örebros omdaning från sko- och kexstad till skol- och läxstad.

Medborgarhuset - Olof Palmes torg 1

Medborgarhuset invigdes 1965 i samband med Örebro stads 700-årsjubileum. På kvarterstomten låg förr ett antal äldre trä- och stenhus som revs i samband med den stora södersaneringen på 50- och 60-talen. Det nya huset som täcker kvarteret gav staden en ny teater, kongressal, studie- och möteslokaler, hotell och restaurang. Kommunalrådet Harald Aronsson, sedemera landshövding, var en drivande kraft i byggnadskommittén. Arkitekter var bröderna Erik och Tore Ahlsén, Stockholm, som intar en central plats i modern svensk arkitektur. Byggmaterialet av teak, sandsten, koppar och glas har använts. Teaterridån är komponerad av professor Olle Nyman. Medborgarhuset som var en av bröderna Ahlséns största projekt tilldelades 1967 Kasper Salinpriset. Byggherre var Örebro stad.

Varmbadhuset - Nikolaigatan 4B

Varmbadhuset invigdes 1899. Arkitekt var A. Lindstedt. Här fanns karbadavdelningar för herr och dam, bastubad med bassäng, ångskåp, bad med eller utan betjäning. En utbyggnad, efter stadsarkitekt Georg Arns ritningar genomfördes 1927 och året därpå invigdes "Nordeuropas största simhall". Simbassängen mätte 10 * 33 1/3 m och innehöll saltvatten. Den gamla entrén vid Fabriksgatan stängdes och en ny öppnades mot Nikolaigatan. För den konstnärliga utsmyckningen svarade Gunnar Torhamn. Örebro Varmbadhus övertogs 1936 av Örebro stad och en tillbyggnad genomfördes 1938. Badklasserna upphörde och gemensamhetsbad infördes. Simhallen stängdes för allmänheten 1979 och användes därefter bara av simklubbar och skolor fram till 1986 då den stängdes helt. Åren 1988–1998 var hallen hälsocenter och från 1993 i funktion som Ungdomens hus. "Badhuset" återinvigdes efter upprustning 1998 som teater- och konferenslokal.

Frimurarlogen - Frimurareholmen 1

Frimurarehomen, förr känd som Sahlefeltska holmen och Blekholmen, omnämnd i ett överlåtelsebrev 1588 från Hertig Karl till ståthållaren på Örebro slott. I samband med Karl den XI:s reduktion på 1600-talet återgick holmen i statens ägo. I början av 1800-talet ägdes holmen av krigsrådet Gustaf Adolf Sahlefelt. I samband med tronföljarvalet 1810 företogs ballonguppstigning från holmen. Här stod stadens salutkanoner, vända mot Storbron och Slottet. Dessa avfyrades vid Karl den XV besök 1865. Nerikes husarer höll betande kor på holmen. Namnet Blekholmen härleder sig till att färgerifabrikören Elgérus blekte sina vävar på holmen, som då som förbands med en gångbro över ån till färgeriet vid Ågatan. Frimurareorden köpte holmen för 1.000 kronor av Örebro stad. Slottsarkitekt Hj G Sandels ritade frimurareordens hus som invigdes av prins Carl den 20 september 1884.